Här följer en omfattande lista med vanliga frågor och svar som hjälper dig att förstå hur bodelning fungerar i Sverige efter skilsmässa. Frågorna är indelade i teman för att ge en så tydlig bild som möjligt.
Allmänt om bodelning
1. Vad är bodelning?
Bodelning är den juridiska uppdelningen av egendom mellan makar efter skilsmässa.
2. Måste man alltid göra en bodelning vid skilsmässa?
Ja, enligt svensk lag ska en bodelning göras, även om parterna är överens.
3. Vad omfattas av bodelningen?
Giftorättsgods – all egendom som inte är enskild genom äktenskapsförord, gåva eller testamente.
4. Vad är giftorättsgods?
Egendom som ska delas lika mellan makarna vid skilsmässa, om inget annat är avtalat.
5. Vad är enskild egendom?
Egendom som enligt äktenskapsförord eller gåva/testamente ska hållas utanför bodelningen.
6. Hur gör man ett äktenskapsförord?
Det ska vara skriftligt, undertecknas av båda makarna och registreras hos Skatteverket.
7. När ska bodelningen göras?
Den kan göras direkt efter att ansökan om skilsmässa lämnats in, men oftast sker den efter att domen vunnit laga kraft.
8. Måste man vara skilda på riktigt för att bodela?
Nej, det räcker med att skilsmässoansökan är inskickad för att bodelning ska kunna ske.
9. Kan man bodela även om man fortfarande bor ihop?
Ja, det är möjligt så länge skilsmässoansökan är gjord.
10. Måste man ha jurist för att göra bodelning?
Det är inte ett krav, men rekommenderas vid oenighet eller vid stora tillgångar.
Praktiskt genomförande
11. Vad behöver man för att göra en bodelning?
En skriftlig överenskommelse (bodelningsavtal), en förteckning över tillgångar och skulder samt eventuellt juridisk rådgivning.
12. Vad är ett bodelningsavtal?
Ett dokument där makarna kommer överens om hur egendomen ska fördelas.
13. Är bodelningsavtalet juridiskt bindande?
Ja, om det är undertecknat av båda parter.
14. Måste bodelningsavtalet registreras?
Nej, inte vid skilsmässa, men det kan vara en trygghet vid framtida tvister.
15. Vad händer om man inte kommer överens?
Då kan man ansöka om en bodelningsförrättare via tingsrätten.
16. Vad är en bodelningsförrättare?
En jurist som utses av domstol för att leda processen när parterna inte kan enas.
17. Vem betalar för bodelningsförrättaren?
Parterna delar vanligtvis på kostnaden, om inte domstolen beslutar annat.
18. Kan man tvingas att delta i bodelning?
Ja, om en part ansöker om bodelningsförrättare är den andra parten skyldig att medverka.
19. Hur lång tid tar en bodelning?
Det varierar beroende på om parterna är överens. En enkel bodelning kan ta några veckor, en konfliktfylld flera månader.
20. Vad händer om någon döljer tillgångar?
Det kan leda till rättsliga påföljder. Den andra parten kan begära edgångssammanträde i tingsrätten.
Fastigheter, bostad och bohag
21. Hur delas bostaden vid skilsmässa?
Den som har störst behov av bostaden kan få överta den, även om den står i den andres namn.
22. Måste man köpa ut den andra från bostaden?
Ja, den som övertar bostaden ska kompensera den andre med halva bostadens nettovärde, om den är giftorättsgods.
23. Gäller detta även hyresrätter?
Ja, den med störst behov kan ta över kontraktet om domstolen bedömer det som skäligt.
24. Vad är bohag?
Det är möbler, köksutrustning, elektronik och andra saker i hemmet avsedda för gemensamt bruk.
25. Hur delas bohaget?
Som huvudregel delas bohaget lika om det är giftorättsgods.
26. Vad händer med personliga tillhörigheter?
De anses inte vara gemensamt bohag och tillfaller normalt ägaren.
27. Hur värderas bohaget?
Vanligtvis till andrahandsvärde (vad sakerna är värda på marknaden idag).
28. Vad händer om båda vill ha samma sak?
Om parterna inte kan komma överens kan bodelningsförrättaren fördela egendomen eller föreslå försäljning och delning av pengarna.
29. Kan bostaden tvingas säljas?
Ja, om ingen av parterna vill eller kan ta över den, eller om det är mest rättvist.
30. Hur påverkas bodelningen om man har gemensamma lån?
Lån räknas av från värdet på egendomen innan den delas.
Skulder och ekonomi
31. Delas alla skulder?
Nej, bara de skulder som är kopplade till giftorättsgods beaktas vid bodelningen.
32. Vad händer om ena maken har stora privata skulder?
De dras från den makens tillgångar i bodelningen. Den andra parten ansvarar inte.
33. Kan man ärva den andres skulder?
Nej, skulder är personliga.
34. Delas pensionsrättigheter vid bodelning?
Inte automatiskt. Tjänstepension ingår inte i bodelningen, men privat pensionssparande kan göra det.
35. Vad gäller för skulder som uppkommit efter separationen?
De påverkar inte bodelningen om de inte rör gemensam egendom.
36. Vad händer om ett lån står i bådas namn?
Då har banken rätt att kräva betalning från vem som helst av parterna – solidariskt ansvar gäller.
37. Kan man skriva avtal om skuldfördelning?
Ja, men banken är inte bunden av det. Avtal gäller endast mellan parterna.
38. Ingår bilar i bodelningen?
Ja, om de är giftorättsgods. Annars tillfaller de den make som äger bilen.
39. Hur gör man med gemensamma bankkonton?
De delas upp enligt ägarandel eller lika om båda satt in pengar.
40. Vad händer med aktier och fonder?
De delas som annan egendom om de inte är enskild egendom.
Juridiska processer och bodelningsförrättare
41. Vad gör en bodelningsförrättare?
En bodelningsförrättare är en jurist som utses av tingsrätten för att hjälpa makarna att genomföra en bodelning när de inte kan komma överens.
42. Hur ansöker man om bodelningsförrättare?
Genom att lämna in en skriftlig ansökan till tingsrätten i den kommun där någon av makarna bor. En avgift på 900 kronor tas ut.
43. Måste båda vara med på att ansöka?
Nej, det räcker att en av makarna begär det.
44. Vad kostar det med bodelningsförrättare?
Timkostnaden betalas av båda parter och kan bli flera tusen kronor – kostnaden delas normalt lika.
45. Kan man få rättshjälp till bodelningsförrättare?
Ja, om man har låg inkomst kan man ansöka om statlig rättshjälp.
46. Hur lång tid tar en bodelning med bodelningsförrättare?
Det varierar, men det kan ta flera månader till över ett år, beroende på hur komplicerad tvisten är.
47. Vad händer om man inte samarbetar med bodelningsförrättaren?
Då kan förrättaren ändå fatta ett tvångsskifte, vilket blir juridiskt bindande.
48. Kan man överklaga ett bodelningsbeslut?
Ja, genom att väcka klandertalan i tingsrätten inom fyra veckor från att man tagit del av beslutet.
49. Vad innebär klandertalan?
Det är en process där man ber domstolen ogiltigförklara eller ändra ett bodelningsbeslut.
50. Behöver man vara närvarande vid bodelningen?
Nej, det är vanligt att ombud hanterar processen. Möten kan ske skriftligt eller via ombud.
Konflikter, ogiltighet och särskilda situationer
51. Vad händer om en make dolt tillgångar vid bodelning?
Det kan leda till att bodelningen ogiltigförklaras. Dolda tillgångar kan också tas med i en ny bodelning eller prövas rättsligt.
52. Hur kan man bevisa att någon döljer egendom?
Genom bankutdrag, vittnesmål, kontoutdrag eller andra ekonomiska dokument som visar på oredovisade tillgångar.
53. Kan man begära att Skatteverket eller bank lämnar ut uppgifter?
Ja, en bodelningsförrättare eller domstol kan begära in sådana uppgifter.
54. Vad händer om en av parterna vägrar skriva under bodelningsavtalet?
Om det finns en bodelningsförrättare kan denne besluta om tvångsskifte som ändå gäller juridiskt.
55. Kan man bodela flera år efter skilsmässa?
Ja, det finns ingen absolut tidsgräns, men ju längre tiden går, desto svårare kan det bli att reda ut tillgångarna.
56. Kan ett bodelningsavtal ogiltigförklaras?
Ja, om det tillkommit under tvång, hot, vilseledande eller om någon av parterna varit grovt osaklig.
57. Vad är en jämkning av bodelning?
Det innebär att man begär att den andra parten inte ska få hälften, till exempel om det vore oskäligt enligt äktenskapsbalken 12 kap. 1 §.
58. När kan jämkning bli aktuell?
Främst vid korta äktenskap, där en fördelning 50/50 skulle vara orimlig.
59. Vad händer om en make gått bort under bodelningsprocessen?
Bodelningen sker då med den avlidnes dödsbo.
60. Vad gäller om den avlidne lämnat testamente?
Testamentet påverkar bara den del som utgör den avlidnes kvarlåtenskap, inte den del som tillfaller den andre maken efter bodelning.
Bostad, pension och särskilda tillgångar
61. Kan man kräva att få behålla bostaden?
Ja, den som bäst behöver bostaden kan begära att få ta över den, mot att betala ersättning till den andre.
62. Vad vägs in vid bedömningen om vem som får bostaden?
Barnens boende, tillgång till annan bostad, ekonomiska förutsättningar och vem som stått för hemmet.
63. Spelar det någon roll vem som står på kontraktet?
Nej, ägandet är inte avgörande. Det är behovet som väger tyngst i bedömningen.
64. Vad gäller för gemensamt ägd fastighet?
Fastigheten ska delas lika om inte annat avtalats.
65. Kan man köpa ut den andra från bostaden?
Ja, då betalas dennes andel baserat på marknadsvärdet minus eventuella lån.
66. Hur hanteras pensionsrättigheter i bodelning?
Tjänstepensioner och privata pensioner kan ingå, men inte den allmänna pensionen.
67. Måste man dela bilar och andra fordon?
Ja, om de utgör giftorättsgods – det vill säga inte är enskild egendom.
68. Vad gäller för fritidshus och sommarstugor?
De ingår i bodelningen om de är giftorättsgods.
69. Kan man fördela saker i form av lösöre (möbler, prylar)?
Ja, lösöre värderas och kan antingen delas eller kompenseras i annan egendom.
70. Vad händer med gemensamma lån?
De räknas av från respektive makes tillgångar. Solidariskt ansvar gäller ofta gentemot långivaren.
Praktiskt och ekonomiskt stöd
71. Kan man få bostadsbidrag efter skilsmässa?
Ja, särskilt om man bor ensam med barn och har låg inkomst.
72. Vad händer med barnbidraget vid skilsmässa?
Det betalas till den förälder barnet är folkbokfört hos. Vid växelvis boende kan det delas.
73. Får man behålla gåvor från släkt vid bodelning?
Ja, om gåvan gjorts till enskild egendom eller givits personligen.
74. Hur värderas egendom vid bodelning?
Till marknadsvärde på dagen för bodelningen.
75. Vem gör värderingen?
Parterna kan komma överens, annars anlitas ofta mäklare, värderingsman eller extern expert.
76. Vad gäller för skulder vid bodelning?
Endast egna skulder dras från respektive parts tillgångar. Solidariska skulder delas.
77. Kan man kräva att motparten visar alla sina tillgångar?
Ja, bägge parter har upplysningsplikt. Vid tvekan kan tingsrätten besluta om edgångssammanträde.
78. Vad är ett edgångssammanträde?
Ett rättsligt förhör där part svär under ed att alla tillgångar redovisats korrekt.
79. Vad händer om man ljuger under ed?
Det kan leda till åtal för mened – ett allvarligt brott.
80. Hur påverkar bodelningen min ekonomi långsiktigt?
Du kan få förändrad boendesituation, lån, pensionsplanering och försörjningsansvar.
Efter bodelningen
81. Är bodelningen klar när avtalet är underskrivet?
Ja, om båda skrivit under och inga klandertalan väcks inom fyra veckor.
82. Kan man begära omprövning efter det?
Endast vid mycket särskilda skäl, exempelvis bedrägeri.
83. Behöver bodelningsavtalet registreras?
Det måste inte registreras men kan skickas till Skatteverket för säkerhets skull.
84. Kan man använda bodelningen som underlag för andra myndigheter?
Ja, exempelvis vid ansökan om bostadsbidrag, folkbokföring eller nya lån.
85. Vad gäller om man ångrar sin underskrift?
Ett undertecknat avtal är bindande. Man måste i så fall väcka talan om ogiltighet.
86. Kan ny partner påverka bodelningen?
Nej, endast de två tidigare makarna är parter i bodelningen.
87. Vad händer med gemensamma husdjur?
De behandlas som lös egendom och kan tilldelas någon av makarna eller säljas.
88. Gäller samma regler för sambo?
Nej, sambolagen är mer begränsad och gäller främst gemensam bostad och bohag.
89. Vad är skillnaden på bodelning vid skilsmässa och dödsfall?
Vid dödsfall bodelar man med den avlidnes dödsbo, ofta i samband med arvsskifte.
90. Hur kan man förbereda sig för bodelning?
Samla alla kvitton, kontoutdrag, försäkringar och ägarbevis i god tid.
91. Kan man upprätta bodelning själv?
Ja, men det bör göras skriftligt och vara korrekt formulerat juridiskt.
92. Finns det mallar att använda?
Ja, men mallar passar sällan komplicerade situationer – juristkontakt rekommenderas.
93. Vad händer om man inte genomför bodelning?
Man kan riskera framtida konflikter och problem vid ny relation eller dödsfall.
94. Kan man bodela flera gånger?
Nej, normalt görs bodelningen en gång, men justeringar kan ske om fel uppstått.
95. Är det bäst att bodela tidigt eller vänta?
Tidigt – ju längre tid som går, desto mer försvåras processen.
96. Vad gör man med gemensamma konton?
De avslutas oftast och saldot delas enligt överenskommelse eller genom bodelning.
97. Gäller försäkringar vid skilsmässa?
Vissa försäkringar behöver ses över, t.ex. förmånstagare eller hemförsäkring.
98. Kan man begära underhållsstöd efter skilsmässa?
Ja, för barn. Underhåll till före detta make är dock ovanligt.
99. Vad gäller för utländsk egendom?
Det kan omfattas av bodelningen, men lokala lagar kan påverka fördelningen.
100. Vad är viktigast att tänka på i en bodelning?
Att barnets och båda makars trygghet prioriteras, att man dokumenterar allt och söker juridisk hjälp vid behov.
