Lagen om vård av unga (LVU) ger socialtjänsten möjlighet att omhänderta barn som befinner sig i en riskfylld situation. Socialtjänstens mål är att skydda barnets bästa och ingripa när barnets hälsa eller utveckling är i fara. Men när kan socialtjänsten faktiskt omhänderta ditt barn under LVU? Här går vi igenom fem exempel på situationer där LVU kan bli aktuellt.
1. Missbruk i hemmet
Missbruk hos föräldrarna är en av de vanligaste orsakerna till att socialtjänsten omhändertar barn enligt LVU. När en förälder har ett allvarligt missbruksproblem kan det skapa en otrygg miljö för barnet. Socialtjänsten kan ingripa om missbruket leder till att barnet inte får den vård och omsorg det behöver eller om det finns risk för våld och försummelse.
Det kan också handla om att barnet själv utvecklat ett missbruk och behöver skydd från farliga beteenden eller miljöer. I sådana fall kan LVU användas för att ge barnet nödvändig vård.
2. Våld eller övergrepp i hemmet
Om det förekommer våld eller övergrepp i hemmet kan socialtjänsten omhänderta barnet för att skydda det från ytterligare skada. Det kan röra sig om fysisk eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp eller hot. Socialtjänsten ingriper när de anser att barnet lever i en farlig miljö och att det inte går att säkerställa barnets säkerhet på andra sätt än genom att placera barnet utanför hemmet.
Även om föräldrarna själva inte är förövare, kan de hållas ansvariga om de inte skyddar barnet från den som utsätter dem för våld eller övergrepp.
3. Allvarlig psykisk ohälsa hos föräldrarna
Om en förälder lider av allvarlig psykisk ohälsa som påverkar förmågan att ta hand om barnet, kan socialtjänsten besluta om ett omhändertagande. Detta kan vara aktuellt om den psykiska ohälsan gör att föräldern inte kan ge barnet trygghet, struktur och nödvändig omsorg.
Detta innebär inte att föräldrar med psykisk ohälsa automatiskt förlorar rätten till sina barn, men om barnets hälsa eller utveckling är i fara på grund av förälderns tillstånd, kan socialtjänsten ingripa enligt LVU.
4. Barnets egna farliga beteende
LVU kan också användas om barnet själv har ett farligt beteende som hotar deras hälsa eller utveckling. Det kan handla om att barnet är inblandat i kriminalitet, missbruk eller riskerar att utsätta sig för farliga situationer. Socialtjänsten kan då omhänderta barnet för att skydda det från skadliga miljöer och ge barnet vård som ska hjälpa till att bryta det destruktiva beteendet.
Ett omhändertagande sker när andra insatser, som öppenvård eller familjestöd, inte räcker till för att hjälpa barnet.
5. Bristande omsorg och försummelse
Om föräldrarna inte kan eller vill ta hand om barnet på ett tillfredsställande sätt, kan socialtjänsten omhänderta barnet. Det kan handla om försummelse, där barnet lämnas utan nödvändig mat, kläder eller trygghet. Om barnets grundläggande behov inte tillgodoses, och detta pågår under en längre tid, kan det få allvarliga konsekvenser för barnets utveckling och hälsa.
Socialtjänsten ingriper när de ser att barnet far illa och att det inte går att förbättra situationen genom frivilliga åtgärder.
Sammanfattning
Socialtjänsten kan omhänderta ett barn under LVU när barnets hälsa eller utveckling är i allvarlig fara. Exempel på situationer där detta kan ske inkluderar missbruk i hemmet, våld eller övergrepp, allvarlig psykisk ohälsa hos föräldrarna, barnets egna farliga beteende och bristande omsorg eller försummelse. LVU används som en sista utväg när andra åtgärder inte räcker för att skydda barnet. Socialtjänstens mål är alltid att säkerställa barnets bästa och skapa en trygg miljö där barnet kan utvecklas på ett positivt sätt.
Här är en relaterad artikel om LVU-processen ur föräldrarnas perspektiv
