Vad innebär tvångsvård enligt LPT och hur påverkar det dig?
Tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är en vårdform som används när en person bedöms vara i behov av psykiatrisk vård men inte vill ta emot den frivilligt. LPT är en åtgärd som används för att skydda både individen och omgivningen i allvarliga situationer. Men vad innebär tvångsvård enligt LPT och hur påverkar det dig som individ eller närstående? Här får du svaren.
1. Vad är LPT?
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger sjukvården rätt att vårda en person utan dennes samtycke om de uppfyller vissa kriterier. För att tvångsvård ska kunna tillämpas enligt LPT måste tre förutsättningar vara uppfyllda:
– Personen lider av en allvarlig psykisk störning.
– Personen är i behov av psykiatrisk vård som inte kan ges på frivillig basis.
– Personen utgör en fara för sig själv eller andra, eller riskerar att försämras allvarligt utan vård.
Tvångsvården syftar till att ge personen den nödvändiga vården som de själva inte förstår att de behöver.
2. När kan tvångsvård bli aktuell?
Tvångsvård enligt LPT blir aktuell när någon har en allvarlig psykisk störning och inte vill eller kan ta emot den vård som krävs. Det kan handla om personer som lider av psykos, allvarlig depression eller andra tillstånd där deras beteende är skadligt för dem själva eller andra.
Sjukvårdspersonal, polisen eller andra närstående kan begära att en psykiatrisk undersökning görs för att bedöma om tvångsvård är nödvändig. En läkare bedömer därefter om förutsättningarna för tvångsvård enligt LPT är uppfyllda.
3. Hur går beslut om tvångsvård till?
Beslut om tvångsvård fattas i två steg. Först gör en läkare en vårdintygsbedömning. Läkaren undersöker personen och skriver ett vårdintyg om de anser att tvångsvård är nödvändig. Efter detta beslutar chefsöverläkaren på en psykiatrisk klinik om personen ska tas in för vård enligt LPT.
Om tvångsvården ska pågå längre än fyra veckor måste förvaltningsrätten fatta ett beslut om fortsatt vård. Förvaltningsrätten grundar sitt beslut på sjukvårdens underlag och personen har rätt att bli representerad av ett juridiskt ombud.
4. Vilka rättigheter har du som patient under LPT?
Trots att tvångsvård innebär att du vårdas mot din vilja, har du som patient flera rättigheter. Du har rätt till information om varför du vårdas och hur länge vården förväntas pågå. Du har också rätt att överklaga beslutet om tvångsvård till förvaltningsrätten och få en offentlig försvarare som hjälper dig under processen.
Under tvångsvården har du rätt till den vård och behandling som är nödvändig för ditt tillstånd. Du kan också begära att bli utskriven om du anser att du inte längre uppfyller kriterierna för tvångsvård. Chefsöverläkaren gör då en ny bedömning.
Här är en relaterad artikel om vilka rättigheter du har som patient i LPT
5. Hur påverkar tvångsvård din vardag?
Tvångsvård innebär att du kan bli inlagd på en psykiatrisk avdelning och få vård dygnet runt. Du får inte lämna avdelningen utan tillstånd från personalen. Det kan kännas påfrestande att förlora kontrollen över sitt eget liv, men vården syftar till att förbättra ditt psykiska tillstånd så att du kan återfå din frihet.
Under vårdtiden kan du få behandling med läkemedel, samtalsterapi eller andra insatser beroende på ditt behov. Målet med vården är att stabilisera ditt tillstånd och göra det möjligt för dig att återgå till ett självständigt liv.
6. Vad händer efter tvångsvården?
När ditt tillstånd har förbättrats kan tvångsvården upphöra. Detta sker när läkaren bedömer att du inte längre uppfyller kriterierna för tvångsvård. Du kan då bli utskriven och fortsätta din behandling på frivillig basis, till exempel genom öppenvård.
I vissa fall kan tvångsvården övergå i så kallad öppen psykiatrisk tvångsvård. Det innebär att du vårdas utanför sjukhuset men fortfarande måste följa vissa villkor, till exempel att ta din medicin eller delta i behandlingar.
7. Hur påverkar tvångsvård närstående?
Tvångsvård enligt LPT kan vara en svår upplevelse för både den som vårdas och deras närstående. Det kan väcka känslor av maktlöshet, oro och sorg. Som närstående har du dock rätt att få information om vården och delta i vårdplaneringen om den som vårdas ger sitt samtycke.
Om du som närstående har frågor eller känner dig osäker på hur du kan stötta personen under vården, kan du kontakta sjukvårdspersonalen för råd och information.
Sammanfattning
Tvångsvård enligt LPT innebär att en person får psykiatrisk vård utan sitt samtycke om de lider av en allvarlig psykisk störning och inte själva kan förstå sitt behov av vård. Beslutet om tvångsvård tas först av en läkare och sedan av chefsöverläkaren. Personen har rätt att överklaga beslutet och få juridisk hjälp under processen. Tvångsvård påverkar både patientens frihet och vardag, men syftet är att förbättra det psykiska tillståndet så att personen kan återfå sin självständighet.